Nothing can explain the feeling.
När förtroendet sviker dig, och du står där alldelese ensam och vilsen och du hittar inte vägen ut.
No words.
Att stryka ett streck över allt gammalt som hänt ger dig inte chansen att gå vidare. Allting finns ettsatt i ditt inre, du står på en och samma plats och kommer ingenstans. De ända vettiga är att släppa taget och gå vidare, lämna allt gammalt bakom dig och börja om på en ny kula.
I min bubbla har jag allt, jag har mig själv.
<3
De finns inget lyckligt slut på kärlek, de vara förevigt.
Jag gråter bara i regnet.
Hur kan man lyckas komma undan med så mycket? Hur kan man tro på en person, trots alla lögner? Hur kan man vilja såra en person man älskar? Och hur kan man orka leva med sig själv efter de?
De är så mycket blandade känslor, så mycket ilska som vill ut. Så mycket hat som finns. De finns inget slut.
Du stal mitt hjärta, var vänlig och lämna tillbaka de när du har lekt klart.
Jag trodde att det var ett avslutat kapitell, men jag hade tydligen fel. Så fel man någonsin kan ha. Jag är tillbaka på rutta ett igen, lyckas aldrig riktigt komma härifrån och gå vidare. Men det är dags att de får frätt slut, innan det är försent. De har redan gått för långt.
Så tack för mig, men jag ger upp.
-
Om ord ändå kunde förklara känslan, om ord ändå kunde få dig förstå, om ord ändå var tillräckliga.
Du var den sista människan jag trodde skulle lämna mig.
Är de okej för dig om jag säger att jag saknar dig? De är tomt utan dig. Jag kan inget mer än inse att jag saknar dig, jag kan inte längre övertala mig själv att det inte är så. Från att umgås med en person dagligen, till att inte höras av alls. Är de konstigt då om man känner saknad?
Ingen kan krossa mig som du kan.
Texten säger allt.
Brokenheart
Jag drömde om dig inatt, igen. Det är som en mardröm jag inte kan vakna upp ur. Det tar på krafterna .. Jag hade aldrig velat att de skulle få dehär slutet.
Sluta upp och vara min mardröm, kom tillbaka istället och bli min vardag.
